torsdag 18 januari 2007

Karriärstegen är avskaffad!

Idag diskuterade jag med några vänner kring jobb och karriär. Vad driver människor till att arbeta? Det finns många svar på den frågan. En del strävar efter att tjäna mycket pengar. Andra tycker att arbetsuppgifterna är väldigt intressanta. En del vill uppnå status och imponera på andra människor genom sina arbeten. Andra vill ha spänning. En del vill förändra världen genom sina arbeten. Andra vill ha kul. En del arbetar för att ha råd att betala mat, hyra och räkningar. Andra arbetar för att de trivs så bra med sina arbetskamrater. En del vill ha ett arbete där de får makt och kan bestämma. Andra arbetar för att kunna hjälpa andra människor. En del människor arbetar för att försörja sin familj. Andra för att spara ihop till resor och nöjen.

Det finns många saker som driver människor till att arbeta; dessa ovan är bara ett urval. Jag tror inte de flesta människor drivs att arbeta av en sak, utan av många. Min drivkraft då jag tänker på jobb är framför allt att arbeta med någonting som Gud vill att jag skall hålla på med. Det viktigaste då man tänker på sitt arbete är att man känner att man är på rätt plats och arbetar med rätt slags arbetsuppgifter.

Det är väldigt vanligt att vi i vår tid kopplar ihop arbete med karriär, konkurrens och prestige, vilka jag tycker är ganska prestationstyngda ord. Vi förstorar upp arbetet väldigt mycket i Sverige och lägger dessutom ofta ner mycket av vår identitet i det vi jobbar med. Det kan den arbetslöse intyga, som tillslut kan känna sig identitetslös. Ett sånt synsätt är väldigt osunt. Det skapar stress. Det är bättre att ha en mer avslappnad inställning till arbete. Att förstå att inget arbete är bättre än det andra. Karriär handlar egentligen inte om att stiga i graderna, utan om att hitta ett arbete som känns rätt. Karriärstegen är därmed avskaffad. Alltför många människor jämför sig med andra och pressas därigenom hela tiden att söka efter bättre jobb, få mer betalt etc. Ett sådant tänkande leder aldrig någonvart. Vad man alltså istället bör sträva efter är en känsla av att jag är på rätt plats. Det är då friden kan infinna sig. Det är då stressen kan försvinna.

1 kommentar:

Anonym sa...

Skönt! Det känns så pressande att klättra uppför den. Det blir ju så jobbigt om man hamnar i en situation när man måste klättra neråt, då förlorar man ju, som sagt, lätt sin identitet.

Avskaffa karriärstegen!!!

"Var nöjd med allt som livet ger och allting som du kring dig ser, glöm bort bekymmer sorger och besvär..."