Det pågår en debatt i Sverige huruvida det är rätt att fira skolavslutningar i kyrkan. Jag har följt debatten med stort intresse. Biskopen i Uppsala stift, Ragnar Persenius, lämnade ett inlägg i debatten den 11/1 genom en debattartikel i Dagens Nyheter. Han slår där fast att det är dags att sluta fira skolavslutningar i kyrkan och istället bjuda in till andakter i kyrkan som det är valfritt att närvara vid. Detta kan låta som en bra lösning på problemet eftersom tvånget då avskaffas. Det är ju aldrig meningen att man skall tvinga någon att gå i kyrkan, utan det måste ju vara så att folk väljer att gå dit av fri vilja. I så fall kan de som vill gå dit välja att göra det, och de som inte vill kan välja att stanna hemma. Jag tycker dock detta är en något förenklad lösning som egentligen inte löser problemet i grunden. För faktum verkar ändå vara att många föräldrar, barn och lärare vill att skolavslutningarna skall hållas i kyrkan. Det är dessutom enligt många en fin svensk tradition väl värd att hålla fast vid. Hur skall man då lösa denna fråga? Jag vill här lämna ett förslag på en lösning.
Varför inte lösa frågan genom demokratiskt beslutsfattande? Vill mer än 50% av föräldrarna att skolavslutningen skall hållas i kyrkan så tycker jag att avslutningen skall hållas där. Svårare än så tycker inte jag det behöver vara. Varför problematisera det hela så mycket? Många kanske reagerar på att den kristna religionen förekommer i skolavslutningscermonin i kyrkan, vilket kan ses som ett brott mot vår religionsfrihet och ett hot mot andra religioner. Detta inslag skall dock inte förstoras. Religionen utgör bara en del utav cermonin, och det finns faktiskt även en mängd andra mer sekulära inslag. När jag hade skolavslutning i kyrkan så sjöng vi minsan inte bara kristna psalmer och sånger, utan det var även en hel del Evert Taube och Öppna Lanskap-låtar. Att prästen säger några ord tycker jag inte spelar någon roll ifall majoriteten vill att han skall göra det. Han är ju en människa som alla andra. Och att hon/han, som företrädare för den kristna religionen, kommer referera till Gud när han talar är ju inget konstigt i sig. Det kan snarare förväntas av honom, och är något som föräldrarna får ta med i beräkningen när de tar ställning till om de vill ha skolavslutningen i kyrkan eller inte. Att man befinner sig i en kyrkolokal tycker inte jag är särskilt kontroversiellt, eftersom jag tror att många både tycker att den lokalen är vacker och den kan dessutom utgöra ett praktiskt bra alternativ.
Så därför föreslår jag en demokratisk lösning även på den här frågan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det gjorde även Stanley Sjöberg i en debatt mot Christer Sturmark i tv. Det ni tycks missa i det här resonemanget, som i och för sig LÅTER väldigt bra - demokrati är ju ett ideal att sträva efter - är att beslutet blir antidemokratiskt, då det strider mot grundlagen och en av de grundläggande mänskliga rättigheterna, nämligen religionsfrihet. Samhället ska enligt grundlagen praktisera religionsfrihet, och skolan ska enligt skollagen vara konfessionsfri. Detta är inget som handuppräckning på föräldramöten har eller ska ha kraft att ändra på.
Det är ett inneboende problem i det demokratiska systemet att det låter antidemokratiska krafter kan verka öppet. Det gäller att vi som samhällsmedborgare tar vårt ansvar och inte försöker använda demokratin för att tvinga på minoriteter vår livsåskådning, vilket det är frågan om här.
Jag tycker helt klart att religionsfriheten är viktig att bevara. Men jag köper inte ditt argument om att skolavslutningarna i kyrkan handlar om att påtvinga en viss livsåskådning.
Skolavslutning i kyrkan äger rum två gånger om året, vilket är alldeles för sällan för att kunna tvinga på någon en viss tro. Skolavslutningar i kyrkan innehåller alltså inte bara en kristna inslag, utan även en mängd andra sekulära inslag, vilket gör att den kristna prägeln på ceremonin inte blir avgörande. Därför tycker inte jag att kyrliga skolvaslutningar utgör något hot mot religionsfriheten. Istället bör vi avdramatisera den mycket begränsade roll som religionen spelar i de skolavslutningar som sker i kyrkan.
Skicka en kommentar